God jul!
Kvällstidningslöpsedlar och -rubriker vrålar om rysskyla och ömsom tyskt, ömsom polskt skräckväder. Snön lamslår trafiken både på vägar och spår. Jag som inte behöver resa tycker i alla fall att vinterlandskapet är alldeles underbart vackert.
En av mina trogna bloggläsare efterlyste en kommentar till det bistra vintervädret och de spekulationer som snurrar runt på nätet om att kylan antingen motbevisar teorin om antropogen global uppvärmning eller i själva verket är en följd av just denna uppvärmning.
Att svenska minusgrader, ens flera tiotal, skulle utgöra ett grundskott mot en teori om globala temperaturer är förstås så prilligt att det inte behöver kommenteras ytterligare. Men hur är det med den andra teorin? Kan det till och med vara klimatförändringarna som ligger bakom de senaste årens kalla och snöiga vintrar?
Vad som är klart är att den Nordatlantiska oscillationen (NAO) befinner sig i negativ fas och att detta betyder att kall luft från Arktis och Ryssland trycks ner över främst Skandinavien och Storbritannien.
Däremot är orsakerna till varför NAO är i negativ fas betydligt mindre klara. Enligt en hypotes har det med den krympande isen i Arktis att göra, men Nasas James Hansen – en av världens största auktoriteter inom klimatvetenskapen – påpekar att sju av de tio senaste vintrarna har varit varmare än genomsnittet trots liten isutbredning. George Monbiot sammanfattar läget väl i The Guardian.
I vilket fall som helst är det värt att understryka att stora snömängder inte på något sätt står i motsättning till global uppvärmning. Varmare atmosfär håller mer vattenånga som i sedan kan falla som snö.
Och just i juletid är väl det något att glädjas åt?
