Fullträff

by Anders Emretsson on 2010-08-31

Nej, inte det rödgröna valmanifestet (SvD, DN) som snarare kännetecknas av den vanliga klåfingrigheten och mest fyller mig med trötthet. Jag tänker i stället på Tankesmedjan Fores artikel på DN Debatt där Jakob Rutqvist och Martin Ådahl skakar liv i den gröna skatteväxlingen.

Jag råder alla som är det minsta intresserade av miljöfrågan att läsa hela artikeln, men jag vill trycka extra på ett par passager.

Först om nödvändigheten att skilja mellan fiskala och korrigerande skatter, alltså skatter som fungerar som styrinstrument respektive skatter vars syfte är att dra in pengar till statskassan. Men enligt artikelförfattarna ”tycks varken finansdepartementet eller oppositionen ha erkänt att miljöskatter på sikt avskaffar sig själva eftersom syftet är att utsläppen ska försvinna. I stället vill man både ha kakan och äta den; både att utsläppen minskar och att skatteintäkterna finns kvar för att täcka hål i budgetförslagen.”

Minst 35 miljarder i statsbudgeten är beroende av koldioxidrelaterade skatter. Om utsläppen ska bort kommer dessa intäkter att sina. Det blir inga miljarder i bensin- och dieselskatt om våra bilar går på el, biogas och etanol. Ekonomin och miljön vinner, men hål grävs i statsfinanserna. Här saknar båda blocken en plan för hur bortfallet ska hanteras.

Min personliga övertygelse är att skatteväxlingen bör gå från arbetsgivaravgifter till energiskatter, men att koldioxidfria energikällor skattebefrias för att stimulera utfasningen av fossila bränslen. Denna skattebefrielse måste naturligtvis avvecklas på sikt i takt med att allt mer energi blir koldioxidfri. Arbetsgivaravgifterna bör minimeras för att i någon mån motverka den snedvridning som blir följden av att produktivitetsökningen inom tjänstesektorn är så mycket flackare än inom industrin.

Utsläppen kommer dock inte att försvinna på ett antal årtionden och alltså finns det gott om tid att utforma det framtida skattesystemet.

Den andra stora poängen i artikeln gäller de miljarder till statsbudgeten som Sverige kan räkna med när utsläppsrätterna i EU-ETS (det europeiska utsläppshandelssystemet) börjar auktioneras i stället för att delas ut gratis 2013. Det här är pengar som varken allianspartierna eller de rödgröna verkar känna till – åtminstone har ingetdera blocket presenterat några planer för hur de ska användas. Foresskribenterna framhåller att de kan göra stor nytta:

/…/om pengarna inte återförs till utsläppare utan krav på motprestation, utan används för att stödja utveckling av miljöteknik, förnybar energiproduktion och för att modernisera transportsektorn, bostäder och industrin. Exempelvis kan skatter sänkas för att stimulera investeringar i minskad energianvändning i fastigheter.

Klokt.

Edit: Tidigare stod det i stycke fem ovan att ”att skatteväxlingen bör gå från arbetsgivaravgifter till koldioxidskatter vilka sedan kompletteras med generella energiskatter när utsläppen sjunker”. Det var otydligt. Med det inte sagt att den nya konstruktionen inte är otydlig.

  • http://tvarskadat.wordpress.com Kim Bergström

    Sen kan man ju säga att det finns en sjuhelvetesj**la massa saker som släpper ut koldioxid här eller där som inte ens är påtänkta för skatter. Så problemet är nog egentligen inte akut, om man både har lite fantasi och faktiskt vill åt *alla* koldioxidutsläpp.

  • http://emretsson.net Anders Emretsson

    I min drömvärld är det ”bara” fossila bränslen – och alla fossila bränslen – som beskattas – och därmed skulle inget som (netto-) släpper ut koldioxid undgå beskattning.

  • Anonym

    Men blir inte det du föreslår, att minska arbetsgivaravgifter och öka koldioxidskatter, precis det som artikelförfattarna varnar för? Då bygger man ju in i systemet att vi ska ha utsläpp, måste ha utsläpp för att budgeten ska hålla. Visserligen är det väl så som du säger att vi kan räkna med fortsatta utsläpp under de närmaste årtiondena, men blir det inte svårare att ändra senare när vi har vant oss vid dessa pengar i statsfinanserna?

    Jag har tidigare tänkt att det borde vara så att pengarna från koldioxidskatt hamnade i en pott för diverse klimatsatsningar, vilket känns logiskt – att utsläppen i någon betydelse betalar för skadan de orsakar (att jämföra med ”CO2-kompensation”, kanske). Nu läste jag Hansens Storms of my Grandchildren, han anser ju att intäkterna bör delas upp och delas ut rakt av tillbaka till befolkningen (”fee-and-dividend”), detta är nödvändigt för att befolkningen ska acceptera att skatterna ska kunna bli så höga som de behöver vara. Vad tänker du om det resonemanget…?

  • http://emretsson.net Anders Emretsson

    Först: Mitt upplägg var onödigt rörigt och jag har ändrat i inlägget för att försöka formulera det på ett tydligare sätt. När utsläppen minskas måste – som du påpekar – andra skattekällor till, och jag finner det rimligt att energi (även koldioxidfri) spelar huvudrollen.

    Din klimatpott är lockande, men i min nyfunna marknadsfundamentalism fruktar jag att det öppnar för diverse politisk klåfingrighet när pottpengarna ska fördelas. Min grundinställning är att ekonomiska incitiament ska vara generella och att riktade insatser bör ske med command/control – till exempel regler för bränsle- och energiförbrukning hos bilar och bostäder. På så sätt gillar jag Hansens fee-and-dividend bättre.

    I frågan om folklig acceptans har Hansen säkert rätt när det gäller USA där skatteskepsisen är något större än här i Sverige. Dock tvekar jag om det går att få politisk acceptans för generell fee-and-dividend – amerikanska politiker är ju ganska förtjusta i att öronmärka skattepengar och det blir svårt att vinna personliga poäng på en återbäringscheck som går till alla amerikaner.

  • Anonym

    Ah, tack för förtydligandet och de övriga synpunkterna! Det låter vettigt. Jag har inget att tillägga för tillfället.

  • Anonym

    Vilka saker tänker du på här, Kim?

  • http://tvarskadat.wordpress.com Kim Bergström

    Cementproduktionen är en, som mig veterligen inte är påtänkt för en koldioxidskatt. Annan produktion av diverse mineraler. Förbränning av sopor, som till en hyfsat stor del består av fossilt kol bland annat i form av plast. Markanvändning som resulterar i nettoutsläpp av CO2. Dessutom finns det åtskilliga industriprocesser och tjänster som släpper ut metan, dikväveoxider, halogeniserade kolväten och ozon som mig veterligen inte är påtänkta för den sortens skatter.

    • Anonym

      Tack för svaret!

  • Anonym

    Sa de inget om kärnkraft i Sverige också?

    • http://emretsson.net Anders Emretsson

      Nej. Borde de ha gjort det, tycker du?

      • Anonym

        De beskrev effekten av satsning på Svensk kärnkraft med dagens system för utsläppsrätter i EU. Trodde du skulle reagera på det.

        • http://emretsson.net Anders Emretsson

          Aha. Men det stämmer förstås, och är ju själva vitsen med utsläppshandel. Omvänt kan man ju hävda att en snabb svensk utbyggnad av kärnkraft (eller annan fossilfri energi som till exempel vindkraft) ger de fattigare länderna i Europa möjlighet att göra sin omställning i en takt som inte frestar på ekonomin lika mycket.

  • Pingback: Tillväxt, hållbarhet och rättvis fördelning — emretsson.net

Previous post:

Next post: