Diskussionen om i vilken grad årets extrema väderhändelser kan knytas till den globala uppvärmningen fortsätter. Sveriges Radios Klotet (som är tillbaka för en ny säsong – välkomna!) tog upp frågan i onsdags och kom inte till något entydigt svar. SMHI:s Colin Jones påpekade att det är svårt att dra några slutsatser bara utifrån några enstaka händelser. Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till kapitel 1 i IPCCs kommande rapport AR5, säger i princip samma sak men lägger tyngdpunkten lite annorlunda:
– Tittar man på de senaste 10, 30, 50 årens meteorologiska data så inte bara tror vi utan VET att extremhändelserna blivit vanligare och ökat i intensitet och att det har med klimatförändringar att göra. Klimatmodellerna visar dessutom att samma mönster kommer att fortsätta med ökande växthusgasutsläpp. Det är mycket sannolikt att det som händer nu har med mänsklig påverkan av klimatet att göra, men man kan aldrig dra några slutsatser utifrån enskilda år eller platser, sammanfattar Deliang Chen.
Ungefär de vanliga svaren alltså. Men Martin Hoerling som leder NOAA:s Climate Science Investigation-grupp har undersökt den ryska värmeböljan närmare. Gruppen finner att den orsakades av en extrem stark och långvarig atmosfärisk blockering och kallar den i en intressant artikel i CE Journal för en Black Swan, det vill säga en extremt osannolik händelse.
So if blocking events haven’t been progressively getting more frequent and more intense, and if there has been no trend of increasing warmth overall in this particular corner of the world, how can you blame the Russian heat wave on global warming?
The CSI team’s answer: You can’t.
”Such an extreme event cannot be reconciled with a greenhouse gas forcing in any obvious way at this point in time. That’s not to say that research isn’t going to work at this and sort out the details; it has to be done that way . . . But at this point in time from what the data are telling us, and from what we know, it’s an event. It’s not a progression. It’s not linked to a trend. It’s not something that’s likely to happen again and again next year and a second year after that and a third year after that.”
Enligt Martin Hoerling hade alltså åtminstone den ryska värmeböljan kunnat inträffa även utan den globala uppvärmningen. Men Kevin Trenberth på amerikanska National Center for Atmospheric Research håller inte med.De höga havstemperaturerna i Indiska Oceanen bidrog både till översvämningarna i Pakistan och till värmeböljan i Ryssland, hävdar han när han blir intervjuad i New Scientist. Han menar också – och det här är intressant – att det är dags att byta nollhypotes. Hittills har den globala uppvärmningen ansetts ”oskyldig till dess motsatsen bevisats”, men det rimliga är kanske snarare att tvärtom utgå ifrån att den har spelat en roll, för att sedan utröna hur stor denna roll är.
Att händelser som dessa kommer att bli vanligare står också bortom rimligt tvivel, vilket också påpekas i rapporten från CSI:
As we learn from our 2010 experience what a sustained heat wave of +5°C to+10°C implies for human health, water resources, and agricultural productivity, a more meaningful appreciation for the potential consequences of the projected climate changes will emerge. It is clear that the random occurrence of a summertime block in the presence of the projected changes in future surface temperature would produce heat waves materially more severe than the 2010 event.
