De rödgröna presenterade i dag fyra förslag för klimatomställning att genomföra under nästa mandatperiod:
- 600 miljoner till klimatinvesteringar under 2011 och 2012
- Småskaliga elproducenter ska få sälja el till nätet med nettomätning.
- Nationell biogasstrategi – bland annat 30 miljoner kronor per år på stöd för att möjliggöra utbyggnad av biogaspumpar på fler tankstationer, och 50 miljoner i stöd för bilägare som vill konvertera sin bensinbil till biogas 2011-2012.
- Klimatsmart rot-avdrag. Det handlar om att det befintliga rot-avdraget utökas med en klimatbonus på 10000 kronor, samt om nya rot-stöd till flerfamiljshus och skolor.
Förslagen gäller åren 2011 och 2012 och på så kort sikt verkar det vara vettiga satsningar. Mitt betyg blir godkänt.
Ändå är jag besviken. Det är för smått och för klåfingrigt. Med en korrekt utformad koldioxidskatt (eller auktionerade utsläppsrätter) borde inte denna bi- och avdragskarusell behövas. Visst behövs det stimulans för att få fart på utbyggnaden av biogasmackar – utan fler sådana kommer inga utom de mest hängivna att välja biogasbil och därmed fastnar omställningen i startblocken. Men energi- och utsläppseffektivitet – både när det gäller bilar och bostäder – borde vara så lönsam i sig själv att den inte behöver några stödåtgärder. Det är det som är finessen med att internalisera externaliteterna.
Det är begripligt att ett paket som presenteras en månad före valet mest rymmer åtgärder för den kommande mandatperioden. Längre fram blir också osäkerheterna betydligt större, och löftena sjunker därmed i värde i motsvarande grad. Men – det är jag övertygad om – det går ändå att formulera en strategi på några årtiondens sikt – mellan småfega stödmiljoner 2011 och 2012 och luddiga visioner om att ”jag tror att vi kommer att fortsätta att flyga i framtiden”. Vem blir först med den?
