Semestern slut, tillbaka på jobbet sedan en vecka och nu också tillbaka på bloggen. Det har varit en härlig sommar på Värmdö, i Sörmland och på Österlen med en dagsutflykt till Louisiana i Danmark. Utställningen Green Architecture for the Future var både intressant och inspirerande om än något överlastad med information. Inte minst är den ett fyrverkeri av visioner och optimism och en rungande replik till alla dem som har fått för sig att miljö- och klimatengagemang har sin grund i dyster framstegsfientlighet och bakåtsträvande. Utställningen pågår till och med den 4 oktober och jag rekommenderar verkligen ett besök. Louisiana är dessutom lika vackert som alltid och det finns mycket att se i den permanenta utställningen.
Jag kommer även i höst att ha mitt primära fokus på klimatfrågan. Det ser allt mörkare ut inför Köpenhamnsmötet i december men mycket kan – och måste – hända innan dess.
Min förhoppning är dock att också få tid och kraft att skriva mer om andra ämnen. Delvis inspirerad av mitt utbyte med Olle Häggström om etik, moral, skuld och straff har jag också lagt till kategorin Juridik i min länklista. Schultz, Heidbrink och Klamberg är kunniga i ämnet och skriver ofta initierat och tankeväckande.
Dock håller jag i betydligt högre grad med Madeleine Leijonhufvud och Sven-Erik Alhem än Mårten Schultz just i frågan om åklagare Rolf Hillegrens lämplighet för sitt uppdrag. Hillegrens uttalanden är groteska, och det faktum att han i sina försök att förtydliga sig bara sjunker djupare i dyn gör det tydligt att det inte bara är fråga om en felsägning. Han skadar förtroendet för rättsväsendet.


