Den avsiktsförklaring om att undersöka möjligheterna att anlägga enorma solvärmekraftanläggningar i Nordafrika och Mellanöstern som tolv europeiska företag, bland dem E.on och ABB, presenterade igår skapar viss uppståndelse. Med tanke på prislappen på 400 miljarder euro är det inte svårt att förstå.
Enligt Grist varnar tyska Handelsblatt för ekokolonialism. Maggie Thauersköld på The Climate Scam lanserar det ”nya”ordet ”energikolonialism” för sina läsare. Med tanke på vilka länder oljan kommer ifrån är det svårt att se företeelsen som särskilt ny, men det är ju välbekant att förnybar energi river upp känslostormar som kan fördunkla omdömet hos så kallade ”skeptiker”. Bland kommentarerna hörs också det förutsägbara kraxandet om å ena sidan exploatering av de fattiga afrikanerna, å andra sidan faran i att anförtro de opålitliga afrikanerna uppgiften att förse västvärlden med energi (återigen: oljan …?).
Det handlar i vilket fall som helst inte bara om att leda el till Europa utan också om att täcka större delen av de nordafrikanska ländernas eget energibehov.
I motsats till exempelvis CCS, som Vattenfall hänger upp så mycket av sin framtid på, verkar det här projektet bygga på teknik som finns tillgänglig i kommersiell skala redan i dag.
Det lovar gott.
