Hans Bergströms DN-kolumn Den gröna fatwan har fått fler än mig att reagera. Några som jag tycker tillför intelligenta synpunkter:
> Westerstrands inlägg är i och för sig kort och koncist snarare än intelligent. Men jag vet att han är intelligent. Också.
> Samma skit här som där undrar om Bergström har missat John Stuart Mill:
“Svärmare av olika slag, handels- och marknadshatare, alla de som på ideologiska grunder anser sig veta exakt hur hela världen bör organiseras enligt deras plan – får nu luft under vingarna.”
Hm. Var det statsvetenskap Docenten verkade inom? Är det inte just det som är grundbulten inom den liberala demokratin – att olika ideologiska rörelser debatterar och tar strid för sin syn på hur samhället vore planerat.
> Filosofigruppen Sherpa klär av Bergströms argumentation:
Bergströms budskap är antingen trivialt – man ska inte vara fundamentalist, eller farligt – eftersom vissa förespråkare för en ambitiös klimatpolitik är fundamentalister så bör en inte en sådan politik föras. Det senare är förstås ett felslut, eller ett retoriskt knep. Att anklaga motståndaren för att inte lyssna, för att vara enkelspårig, är den besegrade debattörens sista utväg. “Det finns faktiskt andra uppfattningar” är nästan alltid sant, men väldigt ofta ointressant. Avvikande uppfattningar bör uppmuntras, men de bör inte hindra oss att agera utifrån den mest välgrundade uppfattningen.
> Biology and Politics drar lite större politiska växlar på Bergströms artikel än vad jag skulle vilja göra, men påpekar också att det inte bara är ”skeptiker” som är kritiska mot IPCC:
Det finns många forskare, kanske rentav en majoritet, som är starkt kritiska mot FN:s klimatpanel IPCC:s slutsatser men av rakt motsatt anledning som Bergström: IPCC har underskattat betydelsen av självförstärkande feedbacks och har varit alltför försiktiga i sina prognoser och rekommendationer. Det är idag ett faktum, att döma av vetenskapliga publikationer i högrankade tidskrifter, att koldioxidutsläppen accelerar liksom isavsmältningen i delar av Antarktis accelererar och att ett stort antal av de varmaste åren har inträffat sedan 1990-talet. IPCC:s försiktiga prognoser ska dock ses som en minsta gemensamma nämnare i klimatdebatten och en massiv majoritet av världens vetenskapliga akademier och forskningsråd har ställt sig bakom dessa prognoser.
James Hansen fortsätter att argumentera mot Waxman-Markey. Visst har han rätt i att åtgärderna är alltför veka, men jag tror att han har fel i att det skulle gå att driva igenom ett tuffare paket under överskådlig tid.
Barack Obamas vetenskaplige rådgivare John Holdren tror på ett avtal i Köpenhamn, berättar The Guardian. Han tror också på kärnkraft. En man i min smak.
Effekt skriver länk- och tänkvärt om vad tvågradersmålet, som de största utsläppsländerna ställde sig bakom i L’Aquila igår utan att binda sig vid konkreta utsläppsbegränsningar, innebär för människorna i de länder som drabbas hårdast. Vittnesmålen kommer från Oxfamrapporten Suffering The Science.
El Niño är officiellt här. Det betyder sannolikt (inte helt säkert) att den platå i uppvärmningen som givit näring åt tvivlet på klimatförändringarna nu är slut.
PDF 
Comments on this entry are closed.