Yttrandefrihet och förräderi

by Anders Emretsson on 2009-07-01

Paul Krugman tar ånyo upp klimathotet i sin senaste kolumn, och det är faktiskt bland det skarpaste jag läst i frågan. Betraying the Planet – Förräderi mot planeten – är rubriken, och det handlar om de 212 kongressledamöter som röstade emot Waxman-Markey i representanthuset i förra veckan.

[W]e’re facing a clear and present danger to our way of life, perhaps even to civilization itself. How can anyone justify failing to act?

Well, sometimes even the most authoritative analyses get things wrong. And if dissenting opinion-makers and politicians based their dissent on hard work and hard thinking — if they had carefully studied the issue, consulted with experts and concluded that the overwhelming scientific consensus was misguided — they could at least claim to be acting responsibly.

But if you watched the debate on Friday, you didn’t see people who’ve thought hard about a crucial issue, and are trying to do the right thing. What you saw, instead, were people who show no sign of being interested in the truth. They don’t like the political and policy implications of climate change, so they’ve decided not to believe in it — and they’ll grab any argument, no matter how disreputable, that feeds their denial.

Förräderi är en allvarlig anklagelse, och det är inte helt obegripligt att en svensk så kallad ”skeptiker” som Per Welander reagerar.

Yttrandefrihet är ingenting att ta lätt på och varken Krugman eller jag (eller James Hansen) förespråkar vad jag vet några inskränkningar av den. Däremot bör naturligtvis den som aktivt motarbetar åtgärder för att bromsa klimatförändringarna ställas till svars. Vetenskapen finns, den är inte komplett och kommer aldrig att bli men det är ingen ursäkt för att underlåta att agera på basis av den information som finns.

[T]he existential threat from climate change is all too real. Yet the deniers are choosing, willfully, to ignore that threat, placing future generations of Americans in grave danger, simply because it’s in their political interest to pretend that there’s nothing to worry about. If that’s not betrayal, I don’t know what is.

Filurer som Per Welander, Maggie Thauersköld och andra förvirrare är fria att torgföra sina idéer bäst de kan, men när personer på politiska förtroendeposter eller betydelsefulla positioner i näringslivet struntar i vetenskapen sviker de det uppdrag som medborgarna anförtrott dem. Självklart måste det få konsekvenser.

Uppdatering: I ett senare inlägg, Skulden i en ogrundad tro, fortsätter jag den här diskussionen.

Andra bloggar om , , , , , , ,

  • Fenix

    Föreslår att du läser Jan Ericsons blogg http://www.ericsoniubbhult.se/

    Svar:Jan Ericson är förvisso en person som borde kunna ställas till svars.
    – Anders

  • Fenix

    Föreslår att du läser Jan Ericsons blogg http://www.ericsoniubbhult.se/

    Svar:Jan Ericson är förvisso en person som borde kunna ställas till svars.
    – Anders

  • http://www.theclimatescam.se/ Maggie Thauersköld

    Vilka konsekvenser föreslår du, Anders?

    Svar: Först och främst är det naturligtvis rimligt att de skiljs från sina uppdrag. Om det sedan i en inte alltför avlägsen framtid visar sig att utvecklingen blir den som vetenskapssamfundet beskrivit som trolig (med 90-procentig säkerhet – IPCC, du vet) anser jag att rättegång är självklart och fängelsestraff troligt. Jämför med ett hypotetiskt fall där en vd för en nöjespark får veta att berg-och-dal-banan med 90-procentig säkerhet kommer att rasa. Han vägrar vidta åtgärder med motiveringen att det fortfarande inte råder 100-procentig säkerhet. En olycka inträffar och ett antal människor dör. Vad är det rimliga straffet för parkchefens försumlighet?
    – Anders

  • http://www.theclimatescam.se Maggie Thauersköld

    Vilka konsekvenser föreslår du, Anders?

    Svar: Först och främst är det naturligtvis rimligt att de skiljs från sina uppdrag. Om det sedan i en inte alltför avlägsen framtid visar sig att utvecklingen blir den som vetenskapssamfundet beskrivit som trolig (med 90-procentig säkerhet – IPCC, du vet) anser jag att rättegång är självklart och fängelsestraff troligt. Jämför med ett hypotetiskt fall där en vd för en nöjespark får veta att berg-och-dal-banan med 90-procentig säkerhet kommer att rasa. Han vägrar vidta åtgärder med motiveringen att det fortfarande inte råder 100-procentig säkerhet. En olycka inträffar och ett antal människor dör. Vad är det rimliga straffet för parkchefens försumlighet?
    – Anders

  • Guybrush Threepwood

    Anders, din syn på yttrandefrihet är betecknande för alla så kallade debattörer på vänsterkanten. Det är därför det i inte finns några framstående vänstertyckare – det är groupthink för hela slanten. Den som inte tycker rätt, ska steglas.

    Du ska vara ohyggligt tacksam att du lever i en demokrati som låter dig uttrycka dina antidemokratiska åsikter.

    För övrigt är din jämförelse med nöjesparken usel. Om reparationen som föreslås för berg- och dalbanan till 90 procent anses åtgärda problemet så skulle det alltså vara gott nog för dig?

    Svar: Skulle inte jag vara framstående?
    – Anders

  • Guybrush Threepwood

    Anders, din syn på yttrandefrihet är betecknande för alla så kallade debattörer på vänsterkanten. Det är därför det i inte finns några framstående vänstertyckare – det är groupthink för hela slanten. Den som inte tycker rätt, ska steglas.

    Du ska vara ohyggligt tacksam att du lever i en demokrati som låter dig uttrycka dina antidemokratiska åsikter.

    För övrigt är din jämförelse med nöjesparken usel. Om reparationen som föreslås för berg- och dalbanan till 90 procent anses åtgärda problemet så skulle det alltså vara gott nog för dig?

    Svar: Skulle inte jag vara framstående?
    – Anders

  • http://josefboberg.wordpress.com/2008/02/23/co2-fragan Josef Boberg

    Apropå CO2-frågan – så klicka på mitt namn – så kommer det jag har tänkt och skrivit om den saken upp på Din skärm, tror jag…

    Förräderi är ju en allvarlig sak, verkligen… – och jag kan ju nu undra över hur t ex rätt många enskilda personer i IPCC och FN skall klar sig ur den saken så småningom – avssende hur dom har marknadsfört CO2-frågan. Wi som fortfar att andas får se…

  • http://josefboberg.wordpress.com/2008/02/23/co2-fragan Josef Boberg

    Apropå CO2-frågan – så klicka på mitt namn – så kommer det jag har tänkt och skrivit om den saken upp på Din skärm, tror jag…

    Förräderi är ju en allvarlig sak, verkligen… – och jag kan ju nu undra över hur t ex rätt många enskilda personer i IPCC och FN skall klar sig ur den saken så småningom – avssende hur dom har marknadsfört CO2-frågan. Wi som fortfar att andas får se…

  • http://westerstrand.blogspot.com/ Magnus Westerstrand
  • http://westerstrand.blogspot.com/ Magnus Westerstrand
  • Nisse

    Jag förutsätter att ditt svar till Maggie Thauersköld ovan är ironiskt?
    Kritiker eller ”skeptiker” (kalla det vad du vill) som baserar sina ställningstaganden på vetenskapliga studier (faktiskt!) skall alltså ställas inför rätta?
    Vad ska vi då göra med alla trogna anhängare till den ”rätta läran”, inklusive dig själv, om de spådomar (vilket noggrannheten i de prediktioner som modellerna som används av IPCC faktiskt kan jämföras med) inte slår in?
    Blir det massförflyttning till interneringsläger för omskolning kanske? Lite mer kritiskt tänkande kanske måste tränas in?
    Ironin åsido, dina tankar ovan påminner om åsiktsförföljelse i paritet med Stasi!

  • Nisse

    Jag förutsätter att ditt svar till Maggie Thauersköld ovan är ironiskt?
    Kritiker eller ”skeptiker” (kalla det vad du vill) som baserar sina ställningstaganden på vetenskapliga studier (faktiskt!) skall alltså ställas inför rätta?
    Vad ska vi då göra med alla trogna anhängare till den ”rätta läran”, inklusive dig själv, om de spådomar (vilket noggrannheten i de prediktioner som modellerna som används av IPCC faktiskt kan jämföras med) inte slår in?
    Blir det massförflyttning till interneringsläger för omskolning kanske? Lite mer kritiskt tänkande kanske måste tränas in?
    Ironin åsido, dina tankar ovan påminner om åsiktsförföljelse i paritet med Stasi!

  • http://emretsson.net Anders Emretsson

    De kritiska kommentarerna ovan utgår från den felaktiga premissen att klimatförändringarna är en fråga där vetenskapssamfundet är splittrat och det fortfarande är oklart om de antropogena koldioxidutsläppen orsakar en global uppvärmning med negativa och potentiellt katastrofala följder.

    Så är emellertid inte fallet. Det gamla slitna konsensusargumentet håller fortfarande.

    Och självklart är detta konsensusargument utan tyngd inom vetenskapen. Där är ju – som ofta framhålls – kritik och ifrågasättande av de rådande uppfattningarna själva drivkraften framåt. För att få gehör i dessa sammanhang måste man dock klara kollegernas granskning – och det är som bekant sällsynt att så kallade ”skeptiker” gör det.

    Utan egen vetenskaplig kompetens har man inte att lita på sin egen magkänsla utan på just konsensuspositionen. Gör man inte det sviker man sitt uppdrag – som jag skriver i inlägget.

    Sedan är det förvisso tillspetsat att tala om rättegång, men på något sätt måste allvaret i frågan inskärpas.

    Men om konsensusuppfattningen visar sig vara helt felaktig? Ska i stället – som Josef Boberg och Nisse ironiskt argumenterar – de som gått på IPCC:s irrläror ställas till vars då?

    Nej, faktiskt inte. De har använt sig av det bästa underlaget som finns att tillgå för sina beslut. Om detta, på grund av tidigare okända faktorer, visar sig felaktigt kan man inte förvänta sig att en lekman ska kunna veta detta.

    Tyvärr är sannolikheten för detta mycket, mycket liten.

  • Anders Emretsson

    De kritiska kommentarerna ovan utgår från den felaktiga premissen att klimatförändringarna är en fråga där vetenskapssamfundet är splittrat och det fortfarande är oklart om de antropogena koldioxidutsläppen orsakar en global uppvärmning med negativa och potentiellt katastrofala följder.

    Så är emellertid inte fallet. Det gamla slitna konsensusargumentet håller fortfarande.

    Och självklart är detta konsensusargument utan tyngd inom vetenskapen. Där är ju – som ofta framhålls – kritik och ifrågasättande av de rådande uppfattningarna själva drivkraften framåt. För att få gehör i dessa sammanhang måste man dock klara kollegernas granskning – och det är som bekant sällsynt att så kallade ”skeptiker” gör det.

    Utan egen vetenskaplig kompetens har man inte att lita på sin egen magkänsla utan på just konsensuspositionen. Gör man inte det sviker man sitt uppdrag – som jag skriver i inlägget.

    Sedan är det förvisso tillspetsat att tala om rättegång, men på något sätt måste allvaret i frågan inskärpas.

    Men om konsensusuppfattningen visar sig vara helt felaktig? Ska i stället – som Josef Boberg och Nisse ironiskt argumenterar – de som gått på IPCC:s irrläror ställas till vars då?

    Nej, faktiskt inte. De har använt sig av det bästa underlaget som finns att tillgå för sina beslut. Om detta, på grund av tidigare okända faktorer, visar sig felaktigt kan man inte förvänta sig att en lekman ska kunna veta detta.

    Tyvärr är sannolikheten för detta mycket, mycket liten.

  • Thomas

    Intressant inlägg! Det är svårt att invända mot dina normativa slutsatser här, trots att de kan te sig provokativa. Politiker ska basera sina politiska åtgärder på vetenskapens dominerande ståndpunkt i de fall en sådan finns – allt annat vore oansvarigt. I denna fråga finns en sådan dominerande ståndpunkt. När så allvarliga konsekvenser hotar (i form av död, lidande och miljöorättvisa) förtjänar sådan oansvarighet därför kännbara straff. Inte här och nu men i framtiden.

  • Thomas

    Intressant inlägg! Det är svårt att invända mot dina normativa slutsatser här, trots att de kan te sig provokativa. Politiker ska basera sina politiska åtgärder på vetenskapens dominerande ståndpunkt i de fall en sådan finns – allt annat vore oansvarigt. I denna fråga finns en sådan dominerande ståndpunkt. När så allvarliga konsekvenser hotar (i form av död, lidande och miljöorättvisa) förtjänar sådan oansvarighet därför kännbara straff. Inte här och nu men i framtiden.

  • Pingback: emretsson.net » Blog Archive » Hopp och hopplöshet i Köpenhamn

Previous post:

Next post: